Käre värld. Nej, det blev ingen mat igår, inte ens någon potatis. Jag kröp ner i sängen istället, han ringde och hörde hur matt jag var efter den här helgen, som för oss varit jobbig pga 'yttre omständigheter' (läs; hans familj).

- Har du ätit något än då?

- Nej men..

- Vad ska vi göra åt det då?

- Krypa ner i sängen så jag slipper tänka på det och sova

- Meen älskling, du kröp ju ner i fel säng. Kom hit så pratar vi mer sedan!

Jag kom dit, slängde armarna kring hans hals och det kändes som det var i sista stunden. Som att jag inte klarade av att stå på mina egna ben längre. Han blir lite till sig när jag gör så, när han känner hur mkt jag behöver honom. Han blir glad och rörd, och orolig. 'men älskade' sa han och ruskade om mig och trodde att jag skulle bli som vanligt efter en stund i hans närvaro. Det trodde jag med.

Men det funkade inte riktigt så igår. Vi gick in och satte oss i soffan, jag skakade och darrade och la all ev energi på att dölja det för honom, och misslyckades såklart. Jag vill inte att han ska behöva ta ansvar för det aldra sjukaste med mig. Jag ville inte ha någon mat, det slutade med att han åt mat och jag låg i soffan och hållde för näsan för att slippa steklukten från köket. När han ätit satt han sig ner bredvid mig och han konstaterade att jag fortfarande skakade. Han höll om mig en lång stund, så mysigt. och när han inte hade tid längre, och när jag hade slutat darra på värsta viset la han en filt över mig och en utav hans katter hoppade upp på min rygg.

Jag somnade igen där i hans soffa och vaknade lite senare och hörde att han var i köket och diskade. Jag kände mig helt annorlunda än innan jag somnat, allt var som vanligt. Jag gick in i köket och satte mig mot ett utav skåpen, med knäna uppdragna och huvudet bakåtlutat mot skåpet och blundade, lyssnade på honom när han diskade, småpratade lite för sig själv eller med mig eller med katterna. Där satt jag och ramlade tillbaka till verkligheten.

Kvällen blev bara bättre, jag började berätta vad som hänt under dagen, även om det inte var något särskilt så är det ändå sånt jag ville säga, sånt som jag tidigare inte orkade uppbåda kraft att säga. När jag väl börjat prata lossande allt på riktigt, och bäst av allt; vi fick så småningom till efterlängtat sex. Underbart sex, det är så skönt, det är så roligt och det är så mysigt att ha sex med honom! Åh! Och jag älskar allting som bidrar till att jag ligger där efteråt med världens största och fånigaste leende.. <3

Vilken kväll, jag var både på toppen och på botten samma kväll.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kräktes ikväll. Efter en minst sagt stressad kväll/natt, skrik och bråk med nära och kära på förmiddagen, hetsätning av lösgodis på em och jobb på kvällen. När allt lugnat sig återvände jag till samma fallgrop som alltid, WC'n.   Gick till datorn...

Som jag skrivit blir det här en till helg utav den jobbigare sorten. Så jag bokade precis biljetter till ett evenemang ikväll, en roande teatergrej som jag velat gå på hela vintern men inte lyckats ragga sällskap till! Ikväll går jag, ensam, om jag p...

Jag har precis återhämtat mig och vågat tro på att det kommer att vara han och jag nu. Att det ska få vara sån där trygg vardag ett tag, han och jag, som jag längtar efter, jag riktigt njöt av att kunna vara sådär kär och mysig.. Han släpper bomben, ...

Igår var en helt underbar kväll, den finaste på länge. Och det beror endast på att det kändes som att vi var på riktigt! Jag skjutsade honom till och från bussen, jag släppte in hans katter när han var borta och jag låg i hans säng och väntade på att...

Okej. Nu sitter jag här och tittar på klockan som med stormsteg närmar sig middagsdags. Jag har dammat hela lägenheten för att försöka låtsas om att det inte är så, men jag måste gå in i köket och riva runt å leta mat. Men jag vill inte. Jag sätter h...